Gudfadern

1972, The Godfather (original titlel) 175 min, Crime, Drama, Thriller - 27 September 1972 (Sverige)

Don Vito Carleone är den åldrande patriarken och maffia ledaren i filmen som spelas av Marlon Brando och som vill kallas Gudfadern, hans söner är Sonny, Fredo och Michael och den adopterade styvsonen Tom Hagen. Filmen börjar med att Carleone gifter bort sin enda dotter Connie till Carlo Rizzi. Vi får se hur människor kommer till honom och ber om hjälp med allt möjligt, från ekonomiska bekymmer till att vilja ha någon dödad på grund av att personen gjort något fel. Gudfaderns herravälde är uppbyggt på ett system som bygger på tjänster och gentjänster inom kriminella ramar.

Michael är den ende av sönerna som inte håller på med kriminella tjänster utan tänker, med sin fars samtycke, göra karriär inom någon icke-kriminell verksamhet. Det är också vad han säger till sin flickvän Kay Adams, när han kommer hem till sin systers bröllop från andra världskriget.

Det här är ju en gammal film, som jag borde ha sett för längesedan, vilket jag inte har gjort. Det lilla jag har sett är små sekvenser någon gång i bland och då har den känts både för seg och för blodig för min smak. Men min upplevelse nu, när jag tog mig tid att titta på hela filmen i ett svep var att den var mycket bättre än vad jag förväntade mig. Jag vet att den har fått mycket bra kritik, så jag borde väl inte bli förvånad... Men man bör kunna koncentrera sig helhjärtat på filmen för att få ut det mesta av den, det är mycket diskussioner och överläggningar som man måste hänga med i för att filmen ska ge en något, tycker jag i alla fall.

Filmen får en 5 av 5 därför att den är väldigt välspelad, bra skådespelare och bra handling och trots att det egentligen inte är min typ av film.



Regissör: Francis Ford Coppola
Författare: Mario Puzo (manuskript), Francis Ford Coppola (manuskript), Mario Puzo (roman "The Godfather")
Skådespelare: Marlon Brando, Al Pacino och James Caan