Min så kallade pappa

Min så kallade pappa (2014) - Drama - 19 September 2014 (Sverige)

Hur är det att växa upp med en frånvarande pappa? Att som barn bli bortvald för att en förälder tycker sig ha andra viktiga saker att göra? Det tycker jag är den stora grundfrågan i Min så kallade pappa, en film som regisserats av Ulf Malmros. Kan man sedan förlåta detta svek och sedan börja att ta hand om sin egen förälder när man själv har blivit vuxen?

I filmen får man följa Malin (spelas av Vera Vitali) som nu är en höggravid småskollärarinna och inne i en identitetskris. Vi får se hur hon blickar tillbaka på livet och blir lämnad utanför en port av sin mamma för att invänta en pappa som aldrig kommer. Sedan verkar pappan försvinna helt ur Malins liv men när hon behöver en ny bostad, efter ett gräl med sin pojkvän, börjar söka efter sin far så hittar hon honom på ett sjukhus.

Pappan, Martin Sandahl (spelas av Mikael Nyqvist) är en hårt arbetande skådespelare som aldrig fått några större roller. Han väntar fortfarande på sitt livs roll när han drabbas av en hjärnblödning under en fest och hamnar på sjukhus. Det är där han nu möter sin dotter för första gången sedan hon är vuxen och han har inget minne av varken henne eller sitt tidigare liv. Vilket gör att de får börja lära känna varandra på nytt igen. Som om livet eller ödet ger dem en ny chans att skapa en relation till varandra.

Jag tycker att Min så kallade pappa känns mycket välspelad överlag och att Vera Vitali gör en bra tolkning av sin roll. Pluspoäng från min sida är att filmen inte känns tung trots det ganska tunga temat. Man har också lyckats fånga det riktigt vardagsnära på ett intressant sätt, till exempel när Martin ska lära sig att steka ägg på nytt. Om jag ska klaga på något är det väl att slutet inte känns riktigt trovärdigt, det känns lite banalt och tillrättalagt.


Regissör: Ulf Malmros

Skådespelare: Michael Nyqvist, Vera Vitali, Lisa Henni, Se hela roll listan här

The Reckoning

The Reckoning (I) (2014)86 min - Crime, Mystery, Thriller - 6 Augusti 2014 (DVD premiär Sverige)

I kväll blev det en ganska ny film som jag tittade på. Upptäckte också att det var ett tag sedan som jag skrev något på min filmblogg, kändes som att det var dags igen nu då.

Jag tycker att The Reckoning tar upp frågor om hur man ska tolka livet, frågor om vad som är rätt och fel? Kan man obehindrat gå vidare i livet om man förorsakat en annan människas död? Är det rätt att skipa rättvisa i Guds namn? 

Filmen handlar om en polisman som måste ta upp jakten på ett par ungdomar som mördat hans poliskompis. Ungdomarna har gjort en slags dokumentär över deras hämnd på, som de tycker, alla inblandade till att den unga kvinnans syster blir påkörd av en smitare. Eftersom att polisen lägger ner hela utredningen på att ta reda på vem som körde bilen, startar alltså paret denna vedergällning.

En intressant del i filmen tycker jag det är med sekvenserna av den inspelade dokumentär som ungdomarna har gjort. The Reckoning får en extra dimension tack vare det, man får en inblick i hur ungdomarna kommit fram till deras hämnd samtidigt som man får se polisarbetet skrider fram. 

Jag tänker att det skrivna ordet, till exempel i Bibeln, kan tolkas lite hur som helst. Allt utifrån läsarens egna ögon och utgångspunkt. Jag tänker också att människor som mår dåligt av en eller annan anledning lättare kan ta lagen i egna händer och mena att de gör det de gör på uppdrag av Gud. En annan aspekt i filmen som jag också tänker på är polismannens skuld som han försöker leva med men som han lyckas ganska dåligt med. Alla kan göra fel och hamna i konstiga situationer där de inte alltid gör de "rätta" valen, vilket de senare blir varse på ett eller annat sätt.

Som helhet är The Reckoning en riktigt bra film som tar upp en del intressanta aspekter på livet. Kanske en aning förutsägbar men helt klart sevärd. Filmen får en 3 av 5.


Regissör: John V. Soto
Författare: John V. Soto
Skådespelare: Viva Bianca, Luke Hemsworth, Hanna Mangan Lawrence med flera, se hela roll listan här.

Att satsa pengar och vinna

I dagarna har jag funderat på om betting kan vara något för mig. Jag behöver nämligen en bil för att ta mig till mitt nya jobb och har inte den summa pengar som behövs för att köpa en ny begagnad bil. Lösningen på det problemet är kanske att vinna lite pengar J Nu har jag inte hållit på med vadslagning tidigare i mitt liv så då uppstår det en hel del frågor, som till exempel: Vad jag ska spela på? Hur gör man? Vart spelar man?

Betting känns inte som något inbyggt beteende hos mig så jag får väl träna upp mig lite granna. Jag läste också någonstans på internet att man bör kunna något om det man ska spela på samt att, om man spelar flera gånger, skriver upp och bokför hur mycket man satsar och hur mycket man får i vinst. Den proceduren känns lockande för mig, så jag tror att jag får ta det den vägen för att komma igång och kanske spela tillsammans med någon kompis.  

Mandela - Long Walk to Freedom

Mandela - Vägen till frihet (2013) "Mandela: Long Walk to Freedom" (original titel) 141 min - Biografi, Drama, Historia - 24 Januari 2014 (Sverige)

Den här filmen tycker jag handlar om tro och hopp. Även om filmen Mandela - Long Walk to Freedom inte är en religiös skildring så visar filmen vad en människas tro kan göra för att förändra världen och den plats man lever på. Nelson Mandela hade en stark tro på möjligheten till förändring men för att kunna tro måste man även känna hopp anser jag. Nelson Mandela hade dessa egenskaper, hans förhoppningar om en bättre värld och hans tro på jämställdhet samt hans stora envishet tar Nelson Mandela dit han vill men det görs inte utan kamp och en hel del förluster.

Filmen Mandela - Long Walk to Freedom handlar om Nelson Mandelas liv och vi får följa honom från det att han växer upp i Mwezo, Sydafrika till hans tid i fängelse under 18 år och sedan fram tills att han blir president i Sydafrika.

För mig som är dåligt insatt i historiska skildringar av den här typen så är filmen intressant och sevärd eftersom att den bygger på Nelson Mandelas egen biografiska bok: Long Walk to Freedom. Jag visste till exempel inte att han var gift två gånger under den här tiden och att han hade flera barn, jag visste heller inte att hans andra fru Winnie Mandela stod för den mer krigiska sidan av ANC, den organisation som Nelson Mandela gick med i under början av sin karriär som advokat.

Överlag tycker jag att filmen är välspelad och visar intressanta händelser och man får en inblick i hur det var på den tiden när det hela utspelade sig. Största intrycket på mig får nog Nelson Mandelas tid i fängelset där fångarna till en början behandlades som människor utan några som helst rättigheter till att med tiden få lite mer värdighet och möjlighet att påverka sin situation. Hur orkar man och klarar av att leva i en sådan situation år efter år tänker jag? Nog vore det lätt att ge upp och hata sin omvärld men Nelson Mandela säger att han förlåter sina plågoandar och lyckas sedan med konststycket att bli vald till president när han blir frigiven.

Det om något visar väl att ingenting är omöjligt, att man inte ska ge upp utan kämpa för det man tror på.


Regissör: Justin Chadwick
Författare: William Nicholson (manuskript), Nelson Mandela (biografi)
Skådespelare: Idris Elba, Naomie Harris, Terry Pheto, Se hela roll listan här

Transcendence

Transcendence (2014) 119 min - Drama, Mystery, Sci-Fi - 21 Juni 2014 (Sverige)

Hur långt kan man komma när det gäller utvecklingen av dagens teknologi? Finns det möjlighet att utveckla våra datorer så de får ett eget medvetande? Det är den fråga som väcks i mitt huvud sedan jag sett den nya filmen Transcendence.

I Transcendence har vetenskapsmannen Dr Will Caster (spelas av Johnny Depp) nästan nått så långt när han blir skjuten av några terrorister. Han verkar överleva men blir sjuk och febrig och då visar det sig att han blivit smittad av någon obotlig sjukdom från kulan som han blev träffad av, som gör att han bara har några veckor kvar att leva. Då föreslår hans hustru Evelyn (spelas av Rebecca Hall) att man ska koppla ihop honom med deras super dator Pinn. Vilket förkastas av deras vän Max Waters (spelas av Paul Bettany) men han övertalas till att hjälpa dem genomföra försöket. 

För att det ska bli någon film att se av det hela så lyckas man så klart med försöket och Will Caster förvandlas till en mänsklig dator som får storhetsvansinne och vill agera som en Gud. Hans hustru Evelyn är förblindad av sin kärlek till honom och gör allt det han säger åt henne att göra. Bland annat att åka till en avlägsen och bortglömd småstad och bygga upp en stor serveranläggning där man utvecklar ännu flera tekniska metoder. Till slut har man en hel arme med "healade" människor som gör allt som Will Caster säger till dem att göra. 

Max Waters blir tillfångatagen av terroristerna och de börjar att övertala honom att samarbeta med dem i stället eftersom att de tycker att det Will och Evelyn gör är fel väg att gå och att det hotar hela mänskligheten. 

Jag tycker att filmen är sevärd och har ett intressant tema. Det jag hakar upp mig på är att Johnny Depp inte riktigt lever upp till mina förväntningar. När han blir sjuk i filmen låter han som Kapten Jack Sparrow i Pirates of the Carribean filmerna, han sluddrar på ett visst sätt. Sedan ifrågasätter jag också Evelyns kärlek till hennes man, hur kan hon vara så blåögd att hon fortsätter att göra det han säger till henne? Jag menar att hon är ändå en vetenskapsman hon också och borde ha lite mer realistiskt tänkande än vad hon visar sig att ha. Här blir det riktigt sockersött och sliskigt i en annars bra tanke med filmen tycker jag. Dessutom visar det en vriden mans- och kvinnosyn, att män är smarta men det är inte kvinnor, de är förblindade av kärlek.

Ändå tycker jag att filmen är sevärd och det finns som sagt saker som får en att tänka lite mer på vart den teknologiska utvecklingen i samhället är på väg. Vill vi ha datorer som påminner oss om oss själva? Vill vi att de ska ha känslor och ett medvetande? Hur långt kan utvecklingen gå? Vad finns det för risker med att försöka utveckla sådana datorer?

Regissör: Wally Pfister
Författare: Jack Paglen
Skådespelare: Johnny Depp, Rebecca Hall, Paul Bettany och Morgan Freeman med flera. Se hela roll listan här

Hur finansierar du din semester?

Så här i semester tider vill man inte stå där utan pengar till resor och roliga nöjen bara för att man råkat ut för kunder som inte betalat sina räkningar i tid eller inte betalat dem alls. Då kan det kanske vara läge för en kreditförsäkring för att skydda dig och ditt företag för framtiden. Företaget Coface erbjuder bland annat kreditförsäkringar och rådgivning för alla företag oavsett storlek.

Visste du att hela 80 % av alla företag råkar ut för obetalda kundfordringar? Så risken är ganska stor att även ditt företag råkar ut för det även om du hitintills råkat klara dig från det. Coface vill göra det lättare för ditt företag att utföra handel både inom och utomlands, därför får du om du anlitar dem, också tillgång till deras information om olika företag så att du kan göra riskanalyser och utvärderingar.

Coface är en filial till det franska företaget Compagnie Française d'Assurance pour le Commerce Extérieur som grundades 1946 i Frankrike. Coface har sedan 2000 erbjudit sina tjänster på den svenska marknaden från sitt kontor i Stockholm och de har även ett representationskontor i Göteborg. I Sverige arbetar för närvarande 16 anställda och de har ett nätverk av experter i 97 olika länder samt en databas som omfattar över 65 miljoner företag runt om i världen.

Så vill du vara säker på att du får din efterlängtade semester nästa år, kanske en kreditförsäkring hos Coface kan vara något för dig?

The Railway Man

The Railway Man (2013) 116 min - Biografi, Drama, Sverige 3 September 2014 (DVD premiär)

Jag älskar den här filmen, det är faktiskt länge sedan som jag såg en film som berörde mig så som The Railman Man gör. Den är baserad på boken med samma namn skriven av Eric Lomax och beskriver en verklig händelse som utspelar sig både under 1980-talet och under andra världskriget.

På spanska heter filmen: Un pasado imborrable, vilket betyder ungefär Ett outplånligt förflutet, och stämmer mycket bra med vad jag anser att filmen handlar om, nämligen frågan om man kan glömma och förlåta alla trauman som man upplevt, eller kommer man alltid att befinna sig i det förgångna? 

Huvudpersonen i filmen är Eric Lomax (spelas av Colin Firth som äldre och av Jeremy Irvin som ung) och hans stora intresse i livet är järnvägen och alla dess stationer och tåg. På grund av detta intresse reser han en hel del med tåg och på en sådan resa träffar han en kvinna, Patti (spelas av Nicole Kidman) som han börjar prata med och de börjar sedan att umgås och gifter sig sedan. Det här utspelar sig under 80-talet och de verkar mycket lyckliga med varandra men sedan märker hans hustru mer och mer av den mörka hemlighet som Eric bär på. Han plågas av hemska mardrömmar och har bland annat svårt att vara närvarande och blir djupt deprimerad.

Detta påverkar såklart deras förhållande på ett negativt sätt men Patti ger inte upp utan försöker finna lösningar för att hjälpa sin man och förstå vad det är som han har gått igenom. 

Som sagt var, så gillar jag den här filmen både på grund av att det är en spännande och intressant historia och för att Colin Firth är riktigt bra i sin roll som Eric Lomax. Suverän tycker jag, även Nicole Kidman känns trovärdig i sin roll. Jag tycker att filmen har allt, en bra historia, byggd på verkliga händelser, kärlek och det är en film som skapar ytterligare funderingar och tankar på livet. Funderingar på hur man på bästa sätt kan gå vidare i livet efter svåra händelser. Finns det en väg till försoning med sina plågoandar eller är det hopplöst? Som Erics gamle vän Finlay (spelas av Stellan Skarsgård) i filmen säger: We are an army of ghost.

Filmen får en 5:a av 5 av mig.


Regissör: Jonathan Teplitzky
Författare: Frank Cottrell Boyce (manuskript), Andy Paterson(manuskript)
Skådespelare: Colin Firth, Nicole Kidman, Jeremy Irvin och Stellan Skarsgård med flera. Se hela roll listan här